Kultur är bara ett tunt äppelskal över ett glödande kaos, konstaterade Nietzsche. Vad är då kulturpolitik? Och hur formulerar vi en liberal kulturpolitik?

Kulturpolitiken tenderar ofta att enbart handla om anslag och bidragsnivåer - den som vill ge mest är finast. Men innehållet då? Vi bad Per Svensson, fri skribent på Sydsvenskan, att dra upp riktlinjerna för en liberal kulturpolitik från ett vitt papper. Vad bör vi satsa på och vad kan vi överlämna åt marknaden? Hans text kompletteras med en kommentar av Jasenko Selimovic, regissör, tidigare bland annat chef för Radioteatern och riksdagskandidat för fp.

Välkommen till en diskussion om kulturpolitik med Widar Andersson, (politisk redaktör, Folkbladet Östergötland), Cecilia Stegö Chiló (M, journalist och PR-konsult, tidigare bland annat chef för Timbro), Christer Nylander (Fp, riksdagsledamot och vice ordf. i kulturutskottet) Karin Olsson (ledarskribent, redaktionssekreterare för ledare och debatt på Expressen) och Madeleine Sjöstedt (Fp, kultur- och idrottsborgarråd i Stockholm).

Tid: 16.00 - 18.00 den 25 mars

Plats: Aulinsalen, Konserthuset i Stockholm. (T-bana Hötorget)

För den som vill stanna en stund och diskutera vidare  serveras en lättare buffé till självkostnadspris efter mötet.

OSA: senast den 19 mars. Ange vid anmälan om du vill äta buffé.

Svara till kansliet@ohlininstitutet.org

Alice Teodorescu, Iman Bayazi, Simon Hedlin Larsson och Emelie Eriksson.

Vinnare i essästävlingen på temat Friheten i Iran blev Simon Hedlin Larsson, som presenterade sin text vid en prisutdelning i Fores lokaler på eftermiddagen den 10 februari. Alice Teodorescu, Iman Bayazi, Emelie Eriksson och Tomas Brandberg delade andraplatsen.

Därefter följde diskussion med övriga pristagare, samt en panel bestående av Mohammad Fazlhashemi, idéhistoriker vid Umeå Universitet och författare till boken ”Vems islam?”; Negar Josephi, journalist och skribent samt Makan Afshinnejad, ledamot av kommunfullmäktige i Järfälla (Fp).

Diskussionen handlande bland annat om vad Sverige kan göra för att bidra till en demokratisk utveckling i Iran. Flera av pristagarna - däribland Simon Hedlin Larsson, som hänvisade till utvecklingen i flera andra länder som gått från diktatur till demokrati - trodde att ökad handel och ett borttagande av nuvarande sanktioner vore en bra början, som skulle leda till en förbättring av den ekonomiska situationen.

Mohammad Fazlhashemi tecknade en optimistisk bild av den yngre generationen, där både religiösa och icketroende, vänster och höger kunde enas i sin kritik mot regeringen. Att ta emot hjälp från utlandet är däremot en känslig fråga, eftersom oberoende är en viktig del av retoriken i den iranska debatten. Expertpanelen trodde att “smarta sanktioner” som riktas mot revolutionsgardet och de högst uppsatta ledarna kunde vara en framkomlig väg, som också efterfrågas av det iranska folket.

Den vinnande essän:

Av Simon Hedlin Larsson

Ekonomisk utveckling en förutsattning för demokrati-hög tid för USA och EU att häva ekonomiska sanktioner mot Iran

Delad andraplats

Emelie Eriksson:

Frihet i Iran_ genom svensk export

Alice Teodorescu:

Kvinnorna kan återerövra demokratin

Iman Bayazi:

Handla i stället för att förhandla

Tomas Brandberg:

Iran - den sista Sovjetstaten?

En inspelning av hela seminariet kommer snart att kunna ses på Fores hemsida.

Välkommen till en diskussion om för- och nackdelarna med dagens hyressystem, kontra de marknadshyror som numera nästan ingen förespråkar.

Varför är hyresreglering rättvisare än en fri marknad? Hur motverkas segregeringen om den som flyttar in i Stockholmsområdet – som arbetssökande, flykting eller av andra skäl – bara kan välja mellan osäkert andrahandsboende eller att köpa en dyr bostadsrätt? Hur påverkar detta rörligheten på arbetsmarknaden? Är det en positiv utveckling att allt fler lägenheter i Stockholms innerstad omvandlas till bostadsrätter? Vad kan vi lära oss av den marknadsanpassning av hyrorna som skett i Malmö? Vad kommer det nya systemet där även privata värdar får vara med och förhandla om hyrorna att leda till?

Dessa och många fler frågor hoppas vi kunna belysa under ett lunchseminarium.

I samband med seminariet ger vi också ut vår nya skrift Den sista bastionen

Talare är - förutom skriftens författare Fredrik Segerfeldt - Folkpartiets gruppledare i Sundbyberg Nina Lundström, stadsbyggnadsborgarrådet i Stockholm Kristina Alvendal,  och professorn i bygg- och fastighetsekonomi Stellan Lundström. Moderator: Henrik Jordahl, nationalekonom och programchef vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), samt ledamot av Ohlininstitutets styrelse.

Tid: 12.00 - 13.00, med möjlighet att äta en lunchmacka från 11.30.

Plats: Summit konferens, Tredje Hötorgsskrapan på Sveavägen i Stockholm.

Kan du inte komma på mötet? Se det direkt på din dator - live eller i efterhand - här!

Ladda ner skriften som Pdf: Den sista bastionen

2009 års Bertil Ohlinföreläsning hölls av Richard Swartz, som gav en personlig betraktelse av Europas utveckling från att ha varit delat och till hälften dominerat av kommunismen till dagens kontinent, med idel demokratier, varav de flesta är medlemmar i både EU och Nato, och vars unga generation har endast mycket vaga begrepp om företeelser som censur, planekonomi och ofrihet.

Han konstaterade att de forna diktaturerna kommit väldigt långt, men tyckte att vi fotfarande måste ha tålamod och se på de östeuropeiska länderna med förståelse, eftersom det tar tid för människor att bygga upp fungerande institutioner och att börja lita på varandra och på samhället.

”Det har gått 20 år. Det är svårt att föreställa sig att inte är mer”, konstaterade han och avslutade med att det som har skett hittills sedan murens fall är fantastiskt.

Här kan du som missade Ohlinföreläsningen se en inspelning av prisutdelningen i årets uppsatstävling och därefter Richard Swartz tal:

No video? Get the DivX Plus Web Player for Windows or Mac

Höstens allt överskuggande finanskris - dess orsaker, följder och kanske framför allt de åtgärder som bör sättas in - diskuteras av Kerstin Hessius, Tredje AP-fonden, Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, Carl B Hamilton, professor i nationalekonomi och riksdagsledamot för Folkpartiet, Johan Schück, ekonomijournalist på Dagens Nyheter, Jonas Frycklund, Svenskt Näringsliv och Nicklas Lundblad, Google. Moderator: Mattias Ganslandt, fil dr i nationalekonomi och styrelseledamot i Ohlininstitutet.

Program

10.00-10.45 Bakgrunden
Bo Rothstein inleder, därefter diskussion med Jonas Frycklund om orsakerna till krisen. Har vi för många eller för få regler på finansmarknaden? Handlar det om girighet, dålig moral eller missriktad välvilja mot dem som egentligen inte hade råd att ta lån? Hade det varit möjligt att minska riskerna?

10.45-11.45 Vad har hänt?
Kerstin Hessius ger sin syn på nuläget och diskuterar därefter med Carl B Hamilton och Johan Schück de åtgärder som politikerna hittillls har genomfört. Nästan alla tycks eniga om att åtgärdspaketen var nödvändiga. Samtidigt riktas allt mer kritk mot de självständiga riksbankerna. Hur allvarligt skadat är förtroendet för det västerländska kapitalistiska systemet?

11.45 - 12.15 Lunchpaus och fortsatta diskussioner

12.15-13.00 Framtiden
Nicklas Lundblad talar om hur förtroendet för finansmarknaden kan återskapas. A

Tid: 10.00 - 13.00 den 20 november

Plats: Summit, Mount Everest, Tredje hötorgsskrapan, Stockholm

OSA: till kansliet@ohlininstitutet.org senast den 17 november.

Fika vid mötets början och en enklare måltid serveras efteråt till en totalkostnad av 100:-

Ange vid anmälan om du önskar äta.

Se mötet direkt på din dator

Särställning för ett visst religiöst samfund är inte förenligt med religionsfrihet för medborgarna. Det hävdar författarna av den nya boken Separation of Church and State in Europe, som givits ut av det europeiska liberala nätverket European Liberal Forum (ELF) i vilket Ohlininstitutet ingår.

En av redaktörerna är Ingemund Hägg, professor emeritus vid Uppsala universitet och ledamot av Ohlininstitutets stiftelseråd.

– I Sverige skildes kyrka och stat år 2000. Men det var endast en partiell separation. Banden mellan trossamfundet Svenska kyrkan och staten är många och starka. Det är inte förenligt med en stat som ska vara neutral inför alla trosuppfattningar. Fortsatta reformer i riktning mot mer långtgående separation behövs, säger han.

I boken, som redovisar religiösa samfunds förhållande till staten i Sverige, Norge, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Spanien, Italien, Slovenien och Grekland, visar författarna olika försök till och vägar för separation mellan kyrka och stat. De redogör också för liberala principer för religionsfrihet och den neutrala staten samt för den diskussion som pågår i EU. Kapitlet om Sverige har den något tillspetsade rubriken ”Sweden – Secular Population and Non-Secular State” Det är författat av Ingemund Hägg.

Boken Separation of Church and State in Europe finns tillgänglig på universitetsbiblioteken i landet. Det har tyvärr inte gått få särskilt många exemplar av boken till Sverige.

För information om hur man kan få tillgång till boken och andra frågor, kontakta gärna Ingemund Hägg på ingemund.hagg@fek.uu.se

Utdrag ur recension av boken Separation of church and state in Europe
Av David Wirmark i Frisinnad tidskrift nr 1 2009, s. 14-16

[I ett inledande kapitel] för Ingemund Hägg och den italienske skribenten Giulio Ercolessi en högintressant diskussion om de liberala principerna och kraven på separation. De finner att inget land nått ända fram till den helt sekulära och i religiöst hänseende neutra staten och att europeiska liberaler därför steg för steg bör kräva ytterligare reformer. Därigenom, konstaterar de, slår man vakt om den enskilda människan och hennes värdighet och förstärker själva kärnan i vår europeiska identitet.
[Kapitlet om Sverige av Ingemund Hägg] utmynnar i sju förslag till reformer som han anser väsentliga. Några av dem bör kunna genomföras relativt snabbt… andra ter sig rimliga men kommer att fordra mer tid och debatt, andra återigen är jag tveksam till (t.ex att inte kyrkoavgift eller avgift till annat trossamfund ska kunna tas ut vid beskattningen). Men alla sju förslagen bör diskuteras och Hägg ger bra bränsle till debatten.

Förutsättningar för Sverige som EU-ordförandeland 2009 jämfört med 2001

En föreläsning med Rolf Gustavsson, Svenska Dagbladets korrespondent i Bryssel

Förutsättningarna sedan förra gången Sverige var ordförandeland för EU har förändrats väsentligt. Persson har bytts ut mot Reinfeldt, Blair mot Brown, Kohl mot Merkel, Chirac mot Sarkozy. Unionen har vuxit från 12 till 27 medlemsländer. Ryssland har återhämtat sig från sin kollaps efter murens fall och åter börjat visa maktanspråk, samtidigt som flertalet europeiska länder är beroende av jätten i öster för gas- och oljeleveranser. Vad innebär allt detta för samarbetsmöjligheterna i Europa 2009 och för Sverige som ordförandeland?

Liberala Ungdomsförbundet anordnar Frihetsforum den 25 oktober - en mötesplats för unga liberaler på Münchenbryggeriet i Stockholm. Årets tema är ”Nästa Europa” och Ohlininstitutet medverkar i form av en föreläsning med Rolf Gustavsson, Svenska Dagbladets korrespondent i Bryssel.

Rolf Gustavsson har varit korrespondent i Bryssel sedan 1980-talet, först för SVT och numera för Svenska Dagbladet. Han är en av Sveriges kunnigaste utrikesreportrar, med stor inblick i EU:s vardag såväl som de mötesrum där de högsta ledarna träffas. Han har tillsammans med statsvetaren Nils Elvander gett ut boken EG - integration och suveränitet. Förra året fick han Söderbergska journalistpriset.

Tid: 16.30 den 25 oktober

Plats: Münchenbryggeriet i Stockholm

Anmälan: Krävs ej för deltagande i enstaka seminarier.

Frihetsforum anordnas av Liberala Ungdomsförbundet och vänder sig till unga liberaler - inget medlemskap i LUF krävs.

Läs mer om Frihetsforum på LUF:s webbplats

Vardagen för halva Europas befolkning förändrades i ett slag hösten 1989. Decennier av politiskt förtryck och planekonomi sköljdes bort av en våg av folkligt motstånd. EU-medlemskap, NATO-anslutningar och ibland väldigt bryska övergångar till marknadsekonomi präglade det sena 90-talet och tidiga 00-talet. Hur ser man på utvecklingen i dag i Öst- och Centraleuropa? Nu har en helt postkommunistisk generation vuxit upp - vilka är deras värderingar? Och vad har de med sig från tiden då Europa var delat i två delar? Richard Swartz ger en personlig betraktelse av  ett återförenat Europa 20 år efter demokratirevolutionen.

Richard Swartz är civilekonom och fil kand, och född i Stockholm. Efter studier i Prag var han Svenska Dagbladets Östeuropekorrespondent i Wien från 1976 till 2009. Han är också författare till ett halvdussin böcker översatta till ett dussintal språk, regelbunden medarbetare i internationell press, framför allt Süddeutsche Zeitung i München . Bosatt i Wien, Istrien och Zagreb, gift med den kroatiska författaren Slavenka Drakulic.

Tid: 18.00 - 20.00 tisdagen den 1 december

Plats: Lundqvist & Lindqvist konferens, Klarabergsviadukten 90 i Stockholm

Kvällen inleds med prisutdelning i Ohlininstitutets uppsatstävling för universitetsstudenter på C- och D-nivå.

Efter föreläsningen dukas en lättare plockbuffé med öl och vin upp till självkostnadspris. Vänligen ange om du vill äta buffé vid anmälan.

Anmäl dig här

Bertil Ohlininstitutet inbjuder i samarbete med SNS till releasefest för Svante Nycanders nya bok Liberalismens idéhistoria med mingel, mousserande vin och inspirerande samtal. I det första översiktsverket på svenska kartlägger författaren de moderna politiska idéernas framväxt – från Machiavelli, Hobbes och Locke till vår tids Hayek och Rawls.

Medverkande:
Svante Nycander, statsvetare, fil.dr och tidigare Dagens Nyheters chefredaktör.

Leif Pagrotsky, tidigare socialdemokratisk kulturminister, idag ledamot i kulturutskottet.

Tid:  16.30—18.00 onsdagen den 4 november

Plats: SNS, Jakobsbergsgatan 18.

Anmälan: Endast via SNS hemsida. Klicka här för att komma dit.

Mötet är avgiftsfritt. Anmälan är bindande. Om du har anmält dig och avanmäler dig senare än måndagen den 2 november debiteras 400 kronor. Platsen kan överlåtas. Vänligen meddela eventuell namnändring.

Frågor om mötet besvaras av Katarina Ström, projektledare, katarina.strom@sns.se

Bildandet av Allians för Sverige 2004 är en unik händelse i svensk politisk historia. Efter de borgerliga partiledarnas träff i Högfors växte ett starkt och trovärdigt regeringsalternativ till socialdemokraterna fram. Valsegern 2006 var en direkt följd av de borgerliga partiernas samarbetsförmåga och goda vilja. Dagens opinionssiffror pekar på ett maktskifte nästa höst och  fyraprocentsspärren håller säkerligen en och annan partiledare vaken om nätterna. Krävs det därför en borgerlig valallians – det vill säga  att man kan rösta på alliansen som helhet – för att regeringen ska få förnyat förtroende?

Ohlininstitutet arrangerar i samarbete med Alliansens Vänner och Liberati ett kvällsseminarium med efterföljande mingel i Stockholm. Vi gör en tillbakablick på tidigare perioder av borgerlig samverkan (och splittring). Men framför allt diskuterar vi dagens allians och blickar framåt. Är det önskvärt att de fyra partierna går till val med en gemensam valsedel? Är det genomförbart redan 2010? 2014? Vad skulle en valallians få för konsekvenser för borgerlig mångfald och idédebatt? Vilka är för- och nackdelarna med ett tvåpartisystem – likt det i USA?

Medverkande:

Hans Bergström, docent i statsvetenskap och fd chefredaktör och utgivare på Dagens Nyheter

PJ Anders Linder, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet

Maria Rankka, vd Timbro

med flera

Moderator:
Gunnar Fröroth, ordförande Ohlininstitutet

Tid: 18.00 - 20.30

Plats: Bygget Fest & Konferens, Norrlandsgatan 11, Stockholm

Vi öppnar porten för mat, dryck och mingel klockan 17.15. Seminariet startar 18.00. Efter seminariet fortsätter vi äta, dricka och mingla fram till 20.30.

OBS! Anmälan MÅSTE ske till: kontakt@alliansensvanner.se senast torsdagen den 29 oktober.

”Först till kvarn” gäller om det skulle bli fullsatt.

Seminariet är kostnadsfritt, men ett självkostnadspris för mat och dryck på 200 kronor per person tas ut.