Aktiviteter
Kultur är bara ett tunt äppelskal över ett glödande kaos, konstaterade Nietzsche. Vad är då kulturpolitik? Och hur formulerar vi en liberal kulturpolitik?
Kulturpolitiken tenderar ofta att enbart handla om anslag och bidragsnivåer - den som vill ge mest är finast. Men innehållet då? Vi bad Per Svensson, fri skribent på Sydsvenskan, att dra upp riktlinjerna för en liberal kulturpolitik från ett vitt papper. Vad bör vi satsa på och vad kan vi överlämna åt marknaden? Hans text kompletteras med en kommentar av Jasenko Selimovic, regissör, tidigare bland annat chef för Radioteatern och riksdagskandidat för fp.
Välkommen till en diskussion om kulturpolitik med Widar Andersson, (politisk redaktör, Folkbladet Östergötland), Cecilia Stegö Chiló (M, journalist och PR-konsult, tidigare bland annat chef för Timbro), Christer Nylander (Fp, riksdagsledamot och vice ordf. i kulturutskottet) Karin Olsson (ledarskribent, redaktionssekreterare för ledare och debatt på Expressen) och Madeleine Sjöstedt (Fp, kultur- och idrottsborgarråd i Stockholm).
Tid: 16.00 - 18.00 den 25 mars
Plats: Aulinsalen, Konserthuset i Stockholm. (T-bana Hötorget)
För den som vill stanna en stund och diskutera vidare serveras en lättare buffé till självkostnadspris efter mötet.
OSA: senast den 19 mars. Ange vid anmälan om du vill äta buffé.
Svara till kansliet@ohlininstitutet.org
Alice Teodorescu, Iman Bayazi, Simon Hedlin Larsson och Emelie Eriksson.
Vinnare i essästävlingen på temat Friheten i Iran blev Simon Hedlin Larsson, som presenterade sin text vid en prisutdelning i Fores lokaler på eftermiddagen den 10 februari. Alice Teodorescu, Iman Bayazi, Emelie Eriksson och Tomas Brandberg delade andraplatsen.
Därefter följde diskussion med övriga pristagare, samt en panel bestående av Mohammad Fazlhashemi, idéhistoriker vid Umeå Universitet och författare till boken ”Vems islam?”; Negar Josephi, journalist och skribent samt Makan Afshinnejad, ledamot av kommunfullmäktige i Järfälla (Fp).
Diskussionen handlande bland annat om vad Sverige kan göra för att bidra till en demokratisk utveckling i Iran. Flera av pristagarna - däribland Simon Hedlin Larsson, som hänvisade till utvecklingen i flera andra länder som gått från diktatur till demokrati - trodde att ökad handel och ett borttagande av nuvarande sanktioner vore en bra början, som skulle leda till en förbättring av den ekonomiska situationen.
Mohammad Fazlhashemi tecknade en optimistisk bild av den yngre generationen, där både religiösa och icketroende, vänster och höger kunde enas i sin kritik mot regeringen. Att ta emot hjälp från utlandet är däremot en känslig fråga, eftersom oberoende är en viktig del av retoriken i den iranska debatten. Expertpanelen trodde att “smarta sanktioner” som riktas mot revolutionsgardet och de högst uppsatta ledarna kunde vara en framkomlig väg, som också efterfrågas av det iranska folket.
Den vinnande essän:
Av Simon Hedlin Larsson
Delad andraplats
Emelie Eriksson:
Frihet i Iran_ genom svensk export
Alice Teodorescu:
Kvinnorna kan återerövra demokratin
Iman Bayazi:
Handla i stället för att förhandla
Tomas Brandberg:
Iran - den sista Sovjetstaten?
En inspelning av hela seminariet kommer snart att kunna ses på Fores hemsida.
Välkommen till en diskussion om för- och nackdelarna med dagens hyressystem, kontra de marknadshyror som numera nästan ingen förespråkar.
Varför är hyresreglering rättvisare än en fri marknad? Hur motverkas segregeringen om den som flyttar in i Stockholmsområdet – som arbetssökande, flykting eller av andra skäl – bara kan välja mellan osäkert andrahandsboende eller att köpa en dyr bostadsrätt? Hur påverkar detta rörligheten på arbetsmarknaden? Är det en positiv utveckling att allt fler lägenheter i Stockholms innerstad omvandlas till bostadsrätter? Vad kan vi lära oss av den marknadsanpassning av hyrorna som skett i Malmö? Vad kommer det nya systemet där även privata värdar får vara med och förhandla om hyrorna att leda till?
Dessa och många fler frågor hoppas vi kunna belysa under ett lunchseminarium.
I samband med seminariet ger vi också ut vår nya skrift Den sista bastionen
Talare är - förutom skriftens författare Fredrik Segerfeldt - Folkpartiets gruppledare i Sundbyberg Nina Lundström, stadsbyggnadsborgarrådet i Stockholm Kristina Alvendal, och professorn i bygg- och fastighetsekonomi Stellan Lundström. Moderator: Henrik Jordahl, nationalekonom och programchef vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), samt ledamot av Ohlininstitutets styrelse.
Tid: 12.00 - 13.00, med möjlighet att äta en lunchmacka från 11.30.
Plats: Summit konferens, Tredje Hötorgsskrapan på Sveavägen i Stockholm.
Kan du inte komma på mötet? Se det direkt på din dator - live eller i efterhand - här!
Ladda ner skriften som Pdf: Den sista bastionen
2009 års Bertil Ohlinföreläsning hölls av Richard Swartz, som gav en personlig betraktelse av Europas utveckling från att ha varit delat och till hälften dominerat av kommunismen till dagens kontinent, med idel demokratier, varav de flesta är medlemmar i både EU och Nato, och vars unga generation har endast mycket vaga begrepp om företeelser som censur, planekonomi och ofrihet.
Han konstaterade att de forna diktaturerna kommit väldigt långt, men tyckte att vi fotfarande måste ha tålamod och se på de östeuropeiska länderna med förståelse, eftersom det tar tid för människor att bygga upp fungerande institutioner och att börja lita på varandra och på samhället.
”Det har gått 20 år. Det är svårt att föreställa sig att inte är mer”, konstaterade han och avslutade med att det som har skett hittills sedan murens fall är fantastiskt.
Här kan du som missade Ohlinföreläsningen se en inspelning av prisutdelningen i årets uppsatstävling och därefter Richard Swartz tal:
Vardagen för halva Europas befolkning förändrades i ett slag hösten 1989. Decennier av politiskt förtryck och planekonomi sköljdes bort av en våg av folkligt motstånd. EU-medlemskap, NATO-anslutningar och ibland väldigt bryska övergångar till marknadsekonomi präglade det sena 90-talet och tidiga 00-talet. Hur ser man på utvecklingen i dag i Öst- och Centraleuropa? Nu har en helt postkommunistisk generation vuxit upp - vilka är deras värderingar? Och vad har de med sig från tiden då Europa var delat i två delar? Richard Swartz ger en personlig betraktelse av ett återförenat Europa 20 år efter demokratirevolutionen.
Richard Swartz är civilekonom och fil kand, och född i Stockholm. Efter studier i Prag var han Svenska Dagbladets Östeuropekorrespondent i Wien från 1976 till 2009. Han är också författare till ett halvdussin böcker översatta till ett dussintal språk, regelbunden medarbetare i internationell press, framför allt Süddeutsche Zeitung i München . Bosatt i Wien, Istrien och Zagreb, gift med den kroatiska författaren Slavenka Drakulic.
Tid: 18.00 - 20.00 tisdagen den 1 december
Plats: Lundqvist & Lindqvist konferens, Klarabergsviadukten 90 i Stockholm
Kvällen inleds med prisutdelning i Ohlininstitutets uppsatstävling för universitetsstudenter på C- och D-nivå.
Efter föreläsningen dukas en lättare plockbuffé med öl och vin upp till självkostnadspris. Vänligen ange om du vill äta buffé vid anmälan.
Bertil Ohlininstitutet inbjuder i samarbete med SNS till releasefest för Svante Nycanders nya bok Liberalismens idéhistoria med mingel, mousserande vin och inspirerande samtal. I det första översiktsverket på svenska kartlägger författaren de moderna politiska idéernas framväxt – från Machiavelli, Hobbes och Locke till vår tids Hayek och Rawls.
Medverkande:
Svante Nycander, statsvetare, fil.dr och tidigare Dagens Nyheters chefredaktör.
Leif Pagrotsky, tidigare socialdemokratisk kulturminister, idag ledamot i kulturutskottet.
Tid: 16.30—18.00 onsdagen den 4 november
Plats: SNS, Jakobsbergsgatan 18.
Anmälan: Endast via SNS hemsida. Klicka här för att komma dit.
Mötet är avgiftsfritt. Anmälan är bindande. Om du har anmält dig och avanmäler dig senare än måndagen den 2 november debiteras 400 kronor. Platsen kan överlåtas. Vänligen meddela eventuell namnändring.
Frågor om mötet besvaras av Katarina Ström, projektledare, katarina.strom@sns.se
Bildandet av Allians för Sverige 2004 är en unik händelse i svensk politisk historia. Efter de borgerliga partiledarnas träff i Högfors växte ett starkt och trovärdigt regeringsalternativ till socialdemokraterna fram. Valsegern 2006 var en direkt följd av de borgerliga partiernas samarbetsförmåga och goda vilja. Dagens opinionssiffror pekar på ett maktskifte nästa höst och fyraprocentsspärren håller säkerligen en och annan partiledare vaken om nätterna. Krävs det därför en borgerlig valallians – det vill säga att man kan rösta på alliansen som helhet – för att regeringen ska få förnyat förtroende?
Ohlininstitutet arrangerar i samarbete med Alliansens Vänner och Liberati ett kvällsseminarium med efterföljande mingel i Stockholm. Vi gör en tillbakablick på tidigare perioder av borgerlig samverkan (och splittring). Men framför allt diskuterar vi dagens allians och blickar framåt. Är det önskvärt att de fyra partierna går till val med en gemensam valsedel? Är det genomförbart redan 2010? 2014? Vad skulle en valallians få för konsekvenser för borgerlig mångfald och idédebatt? Vilka är för- och nackdelarna med ett tvåpartisystem – likt det i USA?
Medverkande:
Hans Bergström, docent i statsvetenskap och fd chefredaktör och utgivare på Dagens Nyheter
PJ Anders Linder, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet
Maria Rankka, vd Timbro
med flera
Moderator:
Gunnar Fröroth, ordförande Ohlininstitutet
Tid: 18.00 - 20.30
Plats: Bygget Fest & Konferens, Norrlandsgatan 11, Stockholm
Vi öppnar porten för mat, dryck och mingel klockan 17.15. Seminariet startar 18.00. Efter seminariet fortsätter vi äta, dricka och mingla fram till 20.30.
OBS! Anmälan MÅSTE ske till: kontakt@alliansensvanner.se senast torsdagen den 29 oktober.
”Först till kvarn” gäller om det skulle bli fullsatt.
Seminariet är kostnadsfritt, men ett självkostnadspris för mat och dryck på 200 kronor per person tas ut.
Foto: Lee Israeli
En stor publik slöt upp när Ohlininstitutet bjöd in till samtal om religionens plats i samhället och om det går att dra en gräns mellan religionsfrihet och yttrandefrihet.
Dilsa Demirbag-Sten, journalist och författare, tyckte att det är viktigt att återknyta till det liberala samhällets värderingar och försvara de individuella fri- och rättigheterna som grund. Grupper får aldrig tilldelas rättigheter som kan kränka enskilda individer. Hon ville heller inte att staten ska finansiera religiösa sammanslutningar, som riskerar att “splittra samhället”.
- Jag vill inte ha ett förbud mot niqab, med det är ett samtal om måste hållas levande mellan arbetsgivaren och den som bär det. Jag ser inga problem med att ha burka och jobba som handläggare på skatteverket, till exempel, sade hon.
Nyamko Sabuni, integrationsminister (FP), höll med:
- Jag, som förälder, kräver att få se mina barns lärare. Jag tycker att männsikor som kräver att få bära niqab måste förstå att det bär med sig konsekvenser. Du får gärna göra det på din fritid, men det kommer att att innebära att du utesluts ur ett antal olika sammanhang.
Hon tycker det är viktigt att religiösa föräldrar inte ska få förhindra sina barn från att delta i skolans undervisning, och uttryckte också oro över att de barn som går i religiösa friskolor inte får samma möjlighet till integration i det övriga samhället som andra barn.
- Skolan och arbetsplatsen är de två ställen där människor möts.
Även om hon inte ville gå så långt som att förbjuda religiösa friskolor, betonade hon att de måste följa läroplanen. De nya, oanmälda inspektionerna från Skolverket är det medel hon hoppas ska kunna försäkra barnen om en allsidig utbildning.
Thomas Österberg, opinionsredaktör, Dagen, invände mot de båda andras åsikt att religionen ska vara en “privatsak”. Han hävdade att tron har tillfört mycket positivt och ansåg att samhället skulle må bra av att religionen blir synliga och att religiösa människor får mer inflytande.
- Hela kristendomens väsen är att dela med sig till andra och att det ska få yttringar i samhället. Men det finns också gränser för religionsfriheten. man sak inte få göra vad som helst i religionens namn. Det är en ständigt levande diskussion.
Religionsfriheten måste försvaras, anser han, och den sekulariserade delen av samhället bör ha kunskap om och visa hänsyn till religionen, men han vill inte lagstifta mot kränkningar.
- Troende människor måste tåla väldigt mycket. Jag blir orolig när man blr rädd för religionskritik. Det är helt fel väg att gå.
Nyamko Sabuni såg en fara med att religionen får större inflytande på lagstiftningen.
- Om man ser på hur kyrkan och moskén fungerar som institutioner, och vilka frågor de driver när det gäller jämställdhet, HBT-personers rättigheter och kvinnors rätt till abort, så inser man att om religionen skulle få större inflytande i politiken, så skulle den jämställdhetsutveckling och HBT-personers rättigheter som vi har sett i vårt land, backa flera tusen år tillbaka.
Samtalet handlade också bland annat om gruppers marginalisering, om identitetspolitik och om hedersproblematik.
De senaste månadernas oroligheter har riktat omvärldens blickar mot Iran. I den demokratiska världen är många överens om behovet av förändring för demokratisering och ökad frihet i Iran. Men hur? Kan landet dra lärdomar av reformer i andra delar av världen? Och hur lyckas den iranska regimen trots vanskötsel behålla en del av folkets stöd?
Utvecklingen i Iran engagerar många i Sverige - inte minst med bakgrund av att uppåt en procent av Sveriges befolkning har en bakgrund i Iran. Tankesmedjorna Fores, Ohlininstitutet och Captus vill berika denna diskussion. Därför utlyser vi en skribenttävling om friheten i Iran.
Under skribenttävlingen kan engagerade personer lämna sitt bidrag till hur de anser att de frihetliga utmaningarna i Iran kan lösas. De inlämnade texterna ska vara essäer på mellan 8 000 – 10 000 tecken (inklusive mellanslag). Varje essä ska fokusera på ett demokratiskt, ekonomiskt eller socialt underskott i Iran, hur detta relaterar till bristen på frihet och vad som kan förbättra situationen. Vi ser gärna att deltagarna är studenter vid högskola och unviersitet.
Essäerna kommer bedömas av en jury av Iranexperter och av ledande personer i Fores, Ohlininstitutet och Captus.
Essätävlingen efterlyser välformulerade, välstrukturerade och faktarika texter med god källhänvisning. De bör innehålla tydliga förslag till lösningar och får dra gärna paralleller till andra länder och hänvisa till statistik.
De fem författare som skrivit de bästa essäerna kommer att få hjälp med att redigera sina essäer för publicering. Dels kommer en essäsamling att publiceras i samverkan mellan FORES, Ohlininstitutet och Captus, – dels kommer essäförfattarna ges hjälp att publicera sina alster på annat håll. Ett stipendium på 25 000 kronor kommer att utdelas till den bästa essän, medan författarna till de fyra andra essäer som väljs ut till publicering får ett stipendium på 2 000 kronor var. Sista datum för inlämnande av essäerna, som ska skickas till essatavling@gmail.com, är 2009-09-30. Tävlingen är öppen för alla. Språket för essän är svenska.
Det går dåligt för många av papperstidningarna. Upplagor och annonsintäkter sjunker när allt fler går över till att skaffa information via internet. Många anser att tidningarna konkurrerar ut sig själva genom att gratis dela med sig av sitt material till alla som har tillgång till en dator. Det har till och med hävdats att journalistyrket är på väg att spela ut sin roll när det nästan alltid är någon annan som hinner före och kan sprida information om olika händelser direkt via internet. Andra oroas av att fördjupning och analys försvinner om nyhetsförmedlingen överlåts på nya aktörer.
Vad betyder de nya medievanorna för det demokratiska samtalet? Har möjligheterna att själv söka information gjort människor mer eller mindre insatta i vad som händer? Är papperstidningarna utdöende kvarlevor från en svunnen tid, eller kan de hitta en ny affärsmodell i skärningspunkten mellan internet och ett mer traditionellt format?
Ohlininstitutet bjuder in till ett samtal om förändrade mediemönster och dess konsekvenser för det demokratiska samtalet.
Talare: PM Nilsson, grundare av debattwebbsidan Newsmill, Sofia Mirjamsdotter, krönikör och bloggare, samt Martin Ahlquist, chefredaktör och ansvarig utgivare för nyhetsmagasinet Fokus. Moderator : Håkan Tribell.